Godmorrrrrrgon i ottan, välkommen till jobbet! Själv är jag ledig och har några timmars sikmete framför mig. Efter några bedrövliga dagar med blåst och rikliga regnskurar är jag åter på stranden med näven i maskburken. Fullmånen grinade illa mot mig när jag klev ut genom dörren, siken brukar vara svårflirtad då men har överraskat mig förr. Vattentemperaturen någon stans mellan fem och sex grader och på stranden är det nollgradigt, frosten biter i ansiktet men solen är på väg upp. Spöna står uppställda i sina klykor och frukosten avnjuts i soluppgången. Vinden sveper förbi udden som jag sitter vid med ett par meter per sekund rakt från norr.

Klockan har passerat sju och morgonhugget uteblev även vid denna fullmåne, passar på att knyta ett par nya tackel. 07:30 tar jag upp ett av spöna för att kolla mask, kroken är helt aväten, historien upprepar sig på samtliga spön, ett par av tacklen är så till den milda grad tilltrasslade så att jag undrar om den förmodade spiggen har fått hybris. När jag är klar med ommaskningen och fått ut linorna igen kollar jag för säkerhets skull det första spöt igen. Tomt, jättetomt! På med ny mask på två av spöna, resten packas ihop och stuvas in i bilen.

Masken äts av på ett par minuter, klockan närmar sig nio och nu är det dessutom kav lugnt, ska i alla fall vara kvar och äta upp matsäcken, så det så! Byter till 20-grams sänke och maskar på kompostmaskarnas urmoder, fån-glor på spötoppen en stund och vevar sedan in, tomt och trassel, vad det än är som gäckar mig därute i ljupet så är det i alla fall inte stort och så behärskar det alla sorters knopar som man fick lära sig i scouterna, tur att även jag fick lära mig hur man löser upp knoparna. Klockan är 9:30 och nu blåser det igen, ska göra ett nytt försök med ny mask. Efter en halvtimme vevar jag återigen in tomma krokar men nu har jag kommit på hur jag ska undvika de små marodörerna, jag åker hem mätt och go. Tack för visat intresse…det var så lite så!

God morgon! Dags för att fiska sik ”online” IRL eller hur man nu säger, det är tidig morgon och det gäller att vara på plats innan siken vaknar, att jag själv inte är riktigt vaken spelar mindre roll.

Straxt efter sjusnåret är alla förberedelser klara och nu är det upp till siken att visa sig på styva linan. Spöna står riggade och tacklen ligger ute i sjön och lockar. Vattentemperaturen ligger på prick fem grader och nu är det bara att vänta, det är nästan kusligt stilla ute på fjärden och jag funderar på lite frukost när det rycker härligt i en spötopp, nog är det sik alltid! Klockan 07:10 landas en fin rackare, kroken sitter i läppen. Har precis kastat ut igen när nästa markör börjar vandra nedåt, mothugg och en fin sik till, klockan är 07.18. Nu blir det frukost. Hinner inte hälla upp kaffe förrens det återigen är spötoppshugg, denna känns större men det visar sig vara en liten som har krokats i läppen, släpper tillbaka lillsiken så den får växa till sig. Innan klockan slagit 08:00 har jag lyckats få i mig frukosten. Vid halvniotiden har lugnet infunnit sig, ny mask på krokarna som mer eller mindre var avätna. Nu sticker solen till och jag skalar av mig ett lager under flytoverallen, nu har det även börjat dra lite utanför udden och det bådar gott till niohugget? 08:41 är det napp, denna gång går markören hela vägen ner för att vila sig på backen, siken låter sig snällt landas och kroken är svald. Straxt efter jag kastat ut igen får jag besök, det är Lelle och ungarna som är ute i den friska luften, kakor äts och ett tag får vi hålla ett par svanar på avstånd när dom är oroväckande nära linorna. Klockan 09:30 går en markör ner och ungarna tycker det är jättekul att titta på när siken vevs in, denna gången sitter kroken i svalget. Efter en stund bär det iväg tillbaka till sta’n igen och jag passar på att kolla masken. 10:14 är det napp! Sik som svalt kroken och jag måste sprätta upp buken för att lossa. 10:41 sik, kroken sitter i läppen. 10:53 går en markör ner, vid mothugg känns det som en fin bit, drar iväg i sidled och bökar in sig i ett stenskravvel, svär högt när päronsänket kilar fast sig, vevar in en brusten lina som inte tålde belastningen. Runt elvasnåret blir det ett flertal spötoppshugg men inget lyckas krokas, antagligen är det småfisk, hur som helst går det åt en hel del mask. Tiden går snabbt och plötsligt är klockan halv ett, om en halvtimme är det dags att dra sig hemåt. Efter en bitvis hektisk förmiddag med många hugg är det läge att åka hem och mosa ner mig i tv-soffan en stund. Adjö sköna sjö! NAPP! Tiden fram till ett resulterade med ytterligare tre sikar, en var liten och släpptes åter. När jag håller på att plocka ihop så…ja just det, en markör signalerar napp, en halvkilossik som har svalt kroken ordentligt, får rensa igen, men nu får det vara nog! Har jag räknatt rätt så har det landats tolv sikar idag och åtta får följa med hem och vila i frysen. Tack för idag!